Materialval
The Guardian Internationals webbplats är omfattande och rapporterar om nyheter från Storbritannien, Europa och resten av världen. Dessutom skriver de om vitt skilda ämnen som Coronavirus, sport, kultur, kvinnofrågor, klimatfrågor, ekonomi, teknik, vetenskap och mycket mer. The Guardian skriver däremot inte mycket om vad kändisar gör eller annan klick-journalistik.

Målgrupp
Målgruppen är allmänbildad medelklass som ligger lite till vänster politiskt sett. Läsarna är såna som orkar läsa långa artiklar och som inte behöver sensationella bilder och video för att bli fångade och för att stanna på webbplatsen.

The Guardian vill samarbeta med sina läsare och få oss att känna oss delaktiga. Det gör de till exempel genom att uppmana oss att delta. Se bild:

Ett annat sätt att få oss läsare att känna oss delaktiga är att journalisterna bjuder in oss till The Guardians master-klasser.

Sajtens struktur
Sajten är uppbyggd av ett antal avdelningar som finns i flikar högst upp i den blå huvudbannern: News, Opinion, Sport, Culture och Lifestyle. När man klickar på var och en av flikarna dyker det upp en vågrät meny undertill. Om man klickar på More längst till höger så dyker det upp undermenyer till varje avdelning.

När man kommer till The Guardians startsida så hamnar man automatiskt i fliken News. När man skrollar sig neråt så finns det ämnesrubriker längst till vänster som visar vilken avdelning nyheterna tillhör. Under fliken News så finns till exempel avdelningarna Headlines, Spotlight och Coronavirus.

Vid alla avdelningar finns en mängd artiklar som ofta består av en bild och rubrik och ibland ett kortare stycke brödtext. För att läsa artiklarna så klickar man och kommer då till en sida med den specifika artikeln.

The Guardian har många olika typer av menyer och rubriker vilket gör att det finns flera vägar in till samma artiklar. När man har läst en artikel så kommer tips på andra artiklar som berör liknande ämnen.

  
Bilder
Många artiklar har en tillhörande bild men inte alla. På förstasidan eller på den specifika avdelningens förstasida så är bilden oftast liten men när man klickar sig in i artikeln så kommer samma bild igen överst i stort format och om det är en längre artikel så kommer det fler stora bilder inlagda i texten. Här är ett exempel på hur det kan se ut på avdelningen Opinions del på startsidan.

Ljud, video, multimedia
Videoklipp, ljud och multimedia har ingen stor plats på sajten men högst upp finns en avlång reklambild som är det första jag ser. Den byts ut regelbundet vilket ger en form av rörelse. Första gången jag kommer till sajten så är det reklam för ett bantningsmedel och det ger ett ganska otrevligt intryck. Jag googlar en stund på bantningsmedlet och det verkar vara ett oseriöst företag. Det känns som att det i onödan drar ner intrycket av The Guardian som är en seriös tidning. Och vad är det egentligen på den här bilden? Det ser inte trevligt ut hur som helst…

När reklamen byts ut på den övre bilden så blir det istället reklam för att stödja The Guardian ekonomiskt.

Videoklippen finns i en egen avdelning som heter Videos. Jag hittar ingen meny för videoklippen utan man hamnar slumpvis på olika klipp som känns lite mer ytliga än de välskrivna artiklar jag läst. Exempelvis det här klippet om pandors parningsprocedur https://youtu.be/kegVYw2lEOk

Men det finns också lite seriösare nyhetsklipp såsom det här om Afghanistans kvinnor som demonstrerar mot Talibanerna för sina som hotar deras mänskliga rättigheter. https://youtu.be/BHu0o0dxU6c

Formgivning
The Guardians formgivning är ren och tydlig med starka färger i bakgrundsfält, rubriker och detaljer. The Guardian har en mörkblå huvudbanner med vit text och logga och gula detaljer. Loggan för The Guardian ligger på vänster sida vilket känns lite ovanligt och loggan innehåller informationen att tidningen har funnits i 200 år. Huvudbannern följer med alla sidor man är inne på.

De olika ämnesområdena har sin egen identitet och grafiska form, dvs färger på rubrikerna och textfältens bakgrundsfärg. När man är inne på kultursidorna så är det guldgula rubriker och ljusgrå textfält. På sportsidorna är det vita/blå rubriker och blå textfält.

Om jag jämför med till exempel DN eller SVT:s webbplatser så är det lättare att orientera sig på The Guardians webbsajt på grund av ämnesrubriken till vänster och färgidentiteterna på artiklarna inom respektive avdelning.

På opinionssidorna finns också en orange rund bakgrund kring fotot på de journalister som skriver opinion. Det gör det lätt att identifiera dem.

Formgivningen signalerar att man vill göra det lätt för läsarna att ta till sig få en god överblick och hitta något fram till det som just de är intresserade av. Man vill också göra det lätt för läsarna att få en överblick över innehållet och undviker därför långa artiklar ända tills man själv klickar sig in i dem för att läsa. Det är enkelt och tydligt och inte förrän man klickar sig in i artikeln kommer brödtexten.

Texterna
Många artiklar är långa och djuplodande med oväntade och tankeväckande perspektiv. Exempelvis den här artikeln på avdelningen Family om hur det är att låta sitt barn ta kontroll över familjen ett dygn per år. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2021/oct/17/we-put-our-child-in-charge-for-a-day-it-was-both-terrifying-and-freeing

Eller den här långa och välskrivna texten om en dokumentärfilm som skildrar Trump-supportrarnas upplopp i Vita huset. https://www.theguardian.com/tv-and-radio/2021/oct/15/if-it-were-the-uk-police-would-have-opened-fire-the-explosive-film-about-trumps-capitol-hill-rioters

På avdelningen ”Lifestyle” finns artiklar som denna om kvinnors okunskap om sin egen anatomi. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2021/oct/16/viva-la-vulva-why-we-need-to-talk-about-women-genitalia

Trots att artiklarna är långa och ofta berör djupa och breda perspektiv så är de skrivna på ett enkelt språk utan så många långa eller krångliga ord.  

Rubriker och länktexter.
Rubrikerna är långa, aktiva och innehåller ett subjekt som utför något. Ofta utför subjektet något i början av rubriken.

Till exempel: Netflix’s Squid Game savagely satirises our money-obsessed society – but it’s capitalism that is the real winner. Länken öppnas i ny flik.

Eller: Bolsonaro should be charged with crimes against humanity inquiry finds. Länken öppnas i ny flik.

Startsidan och ämnesområdets startsida består som nämnts tidigare ofta bara av rubriker som också fungerar som länkar. De innehåller sällan någon brödtext, däremot ofta en tillhörande bild. Därför är rubrikerna väldigt viktiga för att man ska bli intresserad och vilja klicka vidare till artikeln. Rubrikerna är också länkarna till artikeln.

Övriga synpunkter
Jag är glatt överraskad över den här nyhetssajten som jag inte hade någon tydlig uppfattning om sen tidigare. Det känns som det finns hur mycket intressanta artiklar som helst att läsa här.

Jag uppskattar att reklambilden på startsidan inte döljer nyheterna för mig såsom de gör på exempelvis DN:s förstasida (trots att jag prenumererar.) På The Guardian International kommer reklambannern istället ovanför nyheterna vilket gör att jag känner mig respekterad och inte utnyttjad som ett reklamobjekt. Jag får också läsa ett flertal artiklar innan de uppmanar mig att starta ett gratiskonto och de kräver överhuvud taget inte att jag ska betala för att läsa, däremot ber de mig.

Jag tycker att det är generöst att jag kan läsa så långa artiklar utan att vara prenumerant eller ens skapa gratiskonto så jag har förståelse för att det blir en del uppmaningar att skänka bidrag eller börja prenumerera.

Jag tycker också att de har hittat en mycket träffsäker och aktuell vinkel genom sin formulering i huvudbannern: ”Subscribe to the Guardian Weekly with home delivery” Hemleverans! Tänk att de får till en så aktuell pandemi-association kring en så urgammal företeelse som att få hem en tidning.

Mitt omdöme (betyg) på webbplatsen som helhet
Mitt betyg blir 9 av 10. Jag tycker att det är en mycket användarvänlig, trevlig och logiskt uppbyggd webbplats. De använder rubriker och menyer på ett sätt så att jag lätt kan hitta det jag önskar och dessutom hittar jag helt nya ämnen som intresserar mig och saker jag lär mig. Det är en bred sajt med artiklar som kan intressera de flesta och tonen är trevlig mot mig som läsare.

Det enda jag funderar över är att designen känns lite mer praktisk än snygg. Eftersom det är en 200 år gammal tidning så skulle jag gärna sett en lite mer ”gedigen och antik” känsla i istället för stora färgfält i tydliga färger. Jag tycker de slösar bort sin särart och historia lite. Men de har väl tagit ett beslut att vara tydliga och moderna i stället.

Jag uppskattar att The Guardian tar mig som läsare på allvar och inte försöker lura mig genom sensationella rubriker och artiklar. Jag uppskattar också att det är sparsmakat med reklam, ljud och videoklipp som sätts i gång automatiskt.

Jag gillar verkligen den här webbtidningen och kommer fortsätta läsa den. Tack för tipset!

Sara G, 2021-10-20

Det är höst och regnigt och tv-soffan känns alltmer lockande för varje kväll. Nyårslöftet att träna regelbundet på gym känns avlägset men det dyra träningskortets autogiro tickar på kontot varje månad. Du har inga flashiga träningskläder och du känner dig obekväm med att visa upp dig för andra människor. Lösningen: Träna hemma!

Här kommer tips på några olika övningar. Du kan välja någon eller några av dem. Det viktiga är dock att du lär dig att bli uppmärksam på din egen kropp. Du kanske är stel i axlarna och behöver mjuka upp dem eller behöver träna ryggmuskulaturen. Försök känna efter vad just din kropp behöver. Kom ihåg att andas samtidigt som du gör övningarna!

Fotograf: Martin Quist

För att lyckas med hemmaträningen
För att ge rätt förutsättningar till din träning så behöver du sätta upp tydliga ramar och gå in i ”träningsläge”. Det innebär till exempel att du väljer ut en plats som är ditt eget ”gym” vilket kan vara en orientalisk matta i vardagsrummet. Om du har ett så kallat smart armband eller smart klocka så kan du oftast ställa in en funktion att träning pågår. Annars kan det lätt hända att något distraherar, till exempel att mobilen plingar till och efter en stund upptäcker du att du hänger över mobilen istället för att träna… Jag brukar först ställa in ”löpband” på mitt armband ca tio minuter för att sen ändra till träningsvarianten ”fria vikter”. Om du inte har ett smart armband eller smart klocka så kan du istället ställa in tidtagning eller en kökstimer för att tydliggöra för dig själv och din kropp att träningen har börjat.

Om det var länge sen du tränade eller om du är ovan vid träning så är det viktiga att du gör någonting. Du kanske bara dansar mjukt till din favoritmusik i fem minuter. Om du är stel i axlarna kan du använda några minuter till att försiktigt lyfta upp armarna ovanför huvudet. Många äldre stelnar i axelleden för att de helt enkelt slutar att sträcka upp armarna i luften. Så nu kanske det är dags för dig att börja ”plocka äpplen”. En sån liten rörelse några gånger i veckan är värd mycket för att hålla axelns funktion igång och du får dessutom upp pulsen.

Fördelarna med hemmaträning är många

• Det är billigt. Dina gamla mjukisbyxor funkar utmärkt.
• Det är nära till gymmet och duschen.
• Du behöver inte fixa håret eller sminka dig innan träningen.
• Du kan helt och hållet anpassa träningen efter din form, din kropp och dina förutsättningar.
• Du kanske har någon fysisk skada. Då är det skönt att inte behöva kompromissa på en gruppträning och göra något som inte känns helt bra och du behöver inte heller förklara dig för någon annan.

För dig som är ovan att träna är det allra viktigaste att hålla motivationen igång. Om du inte har tränat på länge så kan du börja försiktigt med fem minuter per dag tre gånger i veckan. Om du hackar på dig själv för att du inte klarar så mycket så är risken stor att du snart tappar lusten. Så var din egen peppande personliga tränare! Var nöjd med dig själv och känn dig riktigt stolt över det du gör! Och- det är helt okej att anpassa träningstiden efter din dagsform.

Berätta gärna i kommentarstråden nedan hur det går med hemmaträningen, och om du själv har några tips för att hålla igång motivationen. Du är också välkommen att ställa frågor kring övningarna så svarar jag så mycket jag kan. Och- peppa gärna varandra i kommentarsfältet för allt jobb ni lägger ner på träningen och allt motstånd ni övervinner. Kom ihåg, du som är ovan att träna och ändå gör det är den stora träningshjälten!

Nästa vecka kommer jag ge tips på hur du håller motivationen igång. Jag kommer också lägga upp fler övningar att välja på.

Stort lycka till med hemmaträningen!
/Sara Grobe

Publicerad: 27 september 2021

DEBATT

DEBATT. Vi behöver rusta människor för ett liv där vi själva kan påverka hur vi mår. Precis som fysisk aktivitet har stor effekt för vår fysiska hälsa så finns det metoder för att motverka psykisk ohälsa men också för att bli tillfreds med livet och med sig själv. Vi borde helt enkelt sätta Sveriges befolkning i Lyckoskola. Låt oss börja redan med barnen i förskolan och sen fortsätta hålla oss i lyckoform resten av livet.

Lyckoforskningen eller Positiv psykologi som det också kallas, startades för ca tio år sen av en amerikansk professor vid namn Martin Seligman. Enligt lyckoforskningen, är det möjligt att träna sig i att skapa välbefinnande och lycka. De flesta lyckoforskare definierar lycka som livstillfredsställelse och välbefinnande snarare än som kickar.

Studier har visat att lyckoträning gör oss mer tillfreds med livet. Det handlar bland annat om att lära sig vårda och uppskatta det vi redan har snarare än att sträva efter ett liv som är perfekt. Ett exempel på lyckoträning är inom den amerikanska armén där man har utbildat mer än en miljon människor i något som kallas Master Resilience Training (MRT). Personerna som har genomgått utbildningen har betydligt mindre missbruksproblem, ångest, depression och PTSD (stress).

Professor Martin Seligman listar fem olika områden som påverkar vår tillfredställelse i livet; Positiva känslor, engagemang, relationer, mening och ”accomplishment” dvs att lyckas med något.

Lycka är ofta något vi förväntar oss ska komma av sig själv. Sen. När vi uppnått det där vi drömmer om. Den ska komma på köpet med det där fantastiska jobbet, nya lägenheten eller när vi äntligen har bantat ner oss femton kilo.

Den psykiska ohälsan ökar stort i samhället, inte minst hos unga människor, och stora samhällsresurser satsas för att motverka den. Dessvärre är det långtifrån tillräckligt. Tänk om vi istället kan förebygga en stor del av den psykiska ohälsan och rusta oss. Ja, som en sorts vaccination.

Lyssna på vetenskapen och lyckoforskningen! Börja träna människor i att vara lyckliga!

Här kan du hitta mer info om lyckoforskning i världen:

• Positive Psychology center med professor Martin Seligman https://ppc.sas.upenn.edu/
• Tidningsartikel med filosofen- och lyckoforskaren Bengt Brülde https://www.svd.se/lycka-ar-att-kunna-gilla-laget-och-sig-sjalv
• Vad är Positiv psykologi? Youtubevideo. https://www.youtube.com/watch?v=1qJvS8v0TTI&t=14s
• Engelsk webbsida med tips på utbildningar och kurser i Positiv psykologi http://positivepsychology.org.uk/practice/

Sara Grobe, Stockholm

Han är 96 år nu Charlie Barr. Det är nästan 70 år sen han arbetade ute på havet men minnena av det hårda livet lever kvar. Allt slit med kol och koks i trånga maskinrum, dålig mat och stenhårt arbete har präglat både kropp och sinne för resten av livet.

Jag träffar Charlie Barr på träverandan på ett äldreboende i Hagfors. Det är september och Charlie sitter med en blårutig filt över benen. Han tittar ut mot skogen, minns och berättar.

Whiskey var fjortonde dag

En av de första båtarna som Charlie jobbade på hette Aileen Alannah. Där jobbade de sex man på durken i stora kolboxar. Charlies jobb var att skyffla fram kol till ”eldarna” som eldade ångmaskinerna. Charlie berättar att ”Det var dåligt med käket men chiefen var bra.” De fick mest konserver, teblask och kex att äta. Som kompensation gav ”chiefen” dem en whisky var fjortonde dag.

Oväder i Biscayabukten ledde till hot

Senare började Charlie jobba på fartyget Bermudas som var på fem tusen ton och hade sex fyrar. Där var kolet av dålig kvalitet och mycket svårjobbat. ”Som snus eller finmalet krut” säger Charlie. ”Vi fick släjsa och raka i ett.” Släjs var ett verktyg som användes för att skyffla kol. ”Vi levde i aska och svett” säger han och skakar på huvudet.

För Charlie och hans arbetskamrater ledde varje gir med fartyget till extra arbete och snart började de hata matroserna för att de inte kunde styra rakt. En gång vid Biscayabukten var det oväder och båten slingrade sig så mycket att Charlie och hans kollegor hotade matroserna med stryk. Eller som Charlie uttrycker det: ”Vi lovade rorgängarna dagg.”

Hoppade av båten i Valencia

När de sen kom till Valencia så kände sig Charlie så trött och hungrig att han helt enkelt tog sin sjösäck och sin mandolin och smet från båten. ”Jag var tröttkörd och ogilla skutan” säger Charlie som beskrev sig själv som ”tunn som ett rakblad men riggad och fin”. På en bar så träffade han en flicka som gödde upp honom med kyckling och vin. ”Ja, den flickan var ovanligt rar” ler Charlie.

Höll på att kokas levande

Charlie har seglat med sjömän från hela världen. Han har fått stryk av poliser i Antwerpen och gått utan jobb och pengar till mat. Men det allra värsta var den gången då han blev inlåst i en ångpanna på en båt i Bordeaux. Han hade gjort rent pannan och sen somnat nere i kitteln och vaknade inte förrän vattnet började strömma in. Han försökte ta sig ut men luckan var låst. Charlie började då läsa Fader vår och om det nu var med bönens hjälp eller inte så öppnades plötsligt luckan. Det var Donkeyman- eldaren, som letade efter sin hacka. ”Men medge ändå att det samtidigt gav mig en chans” säger Charlie och ser på mig med glittrande ögon. Jag nickar och tänker på alla år som Charlie har fått uppleva efter händelsen i grytan.

Länktips:

Sjöhistoriska museets fotoarkiv

Yrken till sjöss (DDS)

Män till sjöss. En studie av manligheter och yrkesidentiteter bland svenska sjömän

Denna text är skriven av Sara G som en kursuppgift hösten 2021. Historien är fiktiv.